1999 och 2005 stängdes Barsebäcks två reaktorer, med en samlad effekt på 1 200 megawatt, vilket
motsvarar ungefär hälften av Skånes behov. Avvecklingen skapade stor effektbrist i hela södra
Sverige. Att så blev fallet var ingen överraskning för alla som var insatta i ärendet.
I stället reglerades problemen med elunderskott i södra Sverige genom så kallad mothandel och
genom att Svenska kraftnät ibland stoppade exporten av el till Danmark. Detta gillades inte av
danskarna som 2006 anmälde förfarandet till EU-kommissionen. Kommissionen gav i sin
preliminära bedömning danskarna rätt; det svenska agerandet var ett brott mot EU:s
konkurrensregler eftersom danska kunder diskriminerades i syfte att säkerställa leveransen av el till
kunder i Sydsverige.
Sverige riskerade därmed att drabbas av skadeståndskrav om inte en hållbar lösning kunde
presenteras. Svenska kraftnät gjorde bedömningen att risken var överhängande att Sverige skulle
fällas och att det kunde bli mycket dyrt. För att lösa problemet föreslogs därför en indelning av
Sverige i fyra elområden. EU-kommissionen godtog denna lösning våren 2010 och det överenskoms
att indelningen skulle genomföras från den 1 november 2011. Sverige ansågs därmed ha löst
frågan, och alla eventuella skadeståndsanspråk bakåt i tiden avskrevs.
Indelningen till 4 elområden i Sverige, skulle stimulera till investeringar i ny elproduktion där det
fanns ett underskott på el. Det skulle också tydliggöras var elnäten behöver förstärkas för att kunna
föra över mer el inom Sverige. Elpriset styrs av tillgång och efterfrågan på el, inom Sverige och
även i de nordiska länder som är sammankopplade med den svenska elmarknaden. Priset påverkas
också av elnätens förmåga att transportera el inom Sverige (framför allt från norr till söder) och
mellan länderna. De nordiska länderna innehåller totalt 12 elområden.
Sedan elområdena infördes i Sverige (Kungsbacka tillhör SE3) har vi haft ett överskott på el i de
två norra elområdena (Luleå och Sundsvall) och underskott på el i de båda södra (Stockholm och
Malmö). Det har resulterat i prisskillnader vid starten mellan norra och södra Sverige på i
genomsnitt blygsamma cirka 5 öre per kWh. Underskottet på el i söder har ökat sedan år 2016, då
två reaktorer stängts i Oskarshamn (O2: 2016 och O1: 2017) och två i Ringhals (R2: 2019 och R1:
2020). Dessa stängningar har även resulterat i brist på så kallade stödtjänster som stabiliserar
elsystemet, vilket i sin tur minskat överföringsförmågan av el mellan elområdena.
Vi har alltså haft elpris skillnader hela tiden inom landet sedan år 2011. Men de små ökningar i
skillnader som varit kan inte jämföras med den explosion som inträffat under år 2022.
I slutet av augusti 2022 noterades till exempel ett veckomedelvärde för elpriset på cirka 4 kronor
per kWh i vårt sydligaste elområde, samtidigt som våra norra elområden landade på 20 öre per
kWh.
Elbörserna (i Norden, Tyskland, Frankrike etcetera) lägger köp- och säljbud per elområde och
timme senast kl 12 varje dag. Buden matas sedan in i en gemensam europeisk algoritm (Euphemia)
som publicerar ett resultat varje dag före klockan 13. Där framgår pris i varje elområde och flödet
mellan elområdena. Ingen bestämmer alltså om det råder export eller import mellan länder med
angränsande elområden – utan det är en funktion av buden till marknaden.
Det råder på så vis ingen skillnad på handel mellan elområden inom Sverige och handel mellan till
exempel Sveriges sydligaste elområde och ett land som Tyskland. Det viktiga här är att priset i ett
elområde påverkas av buden i de områden som elområdet sitter ihop med, där också
överföringskapaciteten påverkar (om överföringskapaciteten vore oändlig skulle alla elområden ha
samma pris).
Flaskhals intäkter (kapacitetsavgifter) uppstår vid elområdes gränser (mellan och inom länder) i
lägen då överföringskapaciteten inte räcker till. Flaskhals intäkter uppstår om elpriset i ett elområde
där elen produceras är lägre än i det elområde dit elen överförs. Mellanskillnaden kallas flaskhals
intäkt och tillfaller det företag som överför elen mellan de två elområdena, det vill säga Svenska
kraftnät och dess motsvarande systeman ansvariga i andra länder.
Intäkter för överföring styrs av elmarknads förordningen. Intäkterna ska användas för att bygga bort
flaskhalsar i näten och för att säkra att marknadens överföringskapacitet ligger fast.
År 2022 läge med höga elpriser har flaskhals intäkterna aktualiserats. Regeringen presenterade den
17 augusti att Svenska kraftnäts flaskhals intäkter på 60 miljarder kronor ska användas som
kompensation åt hushåll och företag för rekordhöga elpriser. Den 31 augusti ökade regeringen
ersättningen till möjliga 90 miljarder kronor. Svenska kraftnät har i uppdrag att utforma hur
åtgärderna i detalj för denna kompensation ska se ut.
Vid avregleringen den 1 januari 1996
Hushållen fick även se elräkningen förändras på skattesidan. Före avregleringen var el-skatten 9 öre
per kWh. I dag är den 35,6 öre per kWh för hushållskunder. På samtliga tre delar av elpriset –
elhandel, nätpris och el-skatt – betalar hushållskunderna dessutom moms.
Sverige producerar mycket billig el, men även här har EU sin talan. Vi exporterar på grund av den
fria marknaden och säljaren av elen ”oftast staten” tjänar oerhörda summor pengar, kan du sälja för
det tio-dubbla priset lite längre bort så kommer du att göra det.
Sverige har överskott av el på natten generellt sett och då exporterar vi mycket, vi har inte
möjlighet att lagra den el som produceras av vind och vattenkraft och således går den på export,
samtidigt måste vi importera under höglast timmarna, när fabrikerna går på fullvarv mellan 07-18.
Nordpool är en reglerad marknad för hela Skandinavien och större delar av Europa, en gemensam
handelsplats där all rörlig el säljs och köps.
Vi måste enligt Eu-direktiv exportera mycket el till Baltikum, Polen & Tyskland i vissa fall då deras
energiförsörjning är bristande på grund av gasen. Förhoppningsvis kommer snabba lösningar fram som
lättar detta lite. Finland får igång sitt nya kärnkraftverk under oktober -22. Frankrike kör sin kärnkraft
för fullt igen efter värmeböljan. Tyskland har börjat gasa på med kolkraft, om än en dålig lösning så
lättar de på kostnader i övriga Europa.
Så hur påverkas vi konsumenter
Priset på el för el i Norden och Baltikum det kommande dygnet bestäms på elbörsen Nordpool. Men
parallellt handlas finansiella kontrakt om att köpa och sälja el i framtiden, så kallade derivat, på en
annan marknad. Derivat handeln sköts av Nasdaq som också äger Stockholmsbörsen. Den här
marknaden har sitt centrum i Stockholm och som nu hade hamnat i en oroande situation såsom flera
andra elbolag och det var därför som regeringen i både Finland och Sverige gick in och garanterade
många miljarder till bolagen. Elderivat handlas av flera skäl, bland annat av spekulation men
framför allt för att köpare och säljare av el ska kunna minimera prisrisker så att affärer sker till
villkor som är förutsägbara. Ofta ligger elbolag med kontrakt långt in i framtiden och så kallade
terminer. Det betyder att säkerheterna de måste ställa blir väldigt stora.
När priset på el stiger, måste elproducenten skjuta till ytterligare säkerhet till Nasdaq Clearing, för
att säkra att transaktionen kom-mer kunna genomföras. Normalt är nivån på säkerheterna
lätthanterliga för energijättarna.
Elbolagen har inte likviditetsproblem på det sättet, utan det handlar det mer om att lyfta frågan på
bordet. Det som kan konstateras är att priserna på marknaden kan svänga väldigt snabbt, och då är
det bra att ha ett skyddsnät på plats vilket regeringarna också tycker.
Bolagens ståndpunkt är att kraven på säkerheter är orimliga då det gäller producerande elbolag,
eftersom den faktiska risken att de inte kan leverera är minimal, enligt bolaget.
Kungsbacka i september 2022